Regn och snösmältning får vägar att rasa i Örnsköldsvik

Enligt Kenneth Thörn kan det bli riktigt stora problem på många håll om det i närtid kommer ett ordentligt ösregn.

– Det är det redan på en del ställen. I december upptäckte vi att det var sprickbildning på väg 1069 utanför Örnsköldsvik.

Vägsträckan som tidigare var grusväg byggdes om och asfalterades 2017.

– Under vintern mätte vi kontinuerligt sprickan som hela tiden blev större och större.

I början på april stängdes vägen av och sedan dess leds trafiken om. Ett par veckor senare rasade halva vägen. Entreprenören som byggde vägen och Trafikverket håller på att utreda hur det kunde hända.

– Just där är det en stor avvattningsyta som går ner till en sjö i närheten. Efter att vägen blev klar har man gjort kalhygge av den skog som tidigare fanns i anslutning till vägen. I området är det olika ler- och siltskikt som förmodligen har släppt när det blivit för stort tryck från allt vatten. Det kan vara tänkbara förklaringar, men det vet vi ännu inte, säger Kenneth Thörn.

Han berättar att driftområde Örnsköldsvik består av 138 mil väg, varav 46 mil är grusväg och 92 mil belagd väg. Svevia har sedan 2012, på uppdrag av Trafikverket, utfört drift och underhåll på det statliga vägnätet i driftområdet.

– Driftområdet är bland de största i Sverige och mycket kuperat. Många av vägarna har vägklass fem, som är den lägsta vägstandarden. Men genom vårt område går också E4:an. Vi sköter även om Örnsköldsvik kommuns vinterväghållning. Vi är nio Sveviaanställda, och inklusive underentreprenörer sysselsätts som mest kanske 100 personer.

Det är inte bara väg 1069 som drabbats av skador till följd av nederbörd och vårens snösmältning. Det finns fler vägar inom driftområdet med stora problem.

– Ett exempel är den väg som leder ut från Örnsköldsvik mot kusten till området där bland annat statsminister Stefan Löfven har sin sommarstuga.

Det bor dessutom många i området.

– Egentligen borde vägen ha stängts av helt, men det går inte. Det är den enda vägen dit ut, så det finns alltså inga omledningsmöjligheter. Dock har Trafikverket begränsat storleken på fordonen som får köra på vägen. Ytterligare två vägar med sprickbildning bevakas och ska nu utredas.

En vägkonstruktion kan klara stora mängder vatten som passerar i lagom takt. Problemen uppstår när marken blir mättad och vattnet inte kan rinna undan utan stannar i vägkonstruktionen. Områdets markförhållanden och geoteknik, diken, vägslänter samt storlek och standard på vägtrummor är andra parametrar som påverkar möjligheten för vattnet att rinna undan. Förändringar i vägens närområde kan också förändra förutsättningarna. Kalhyggen i sluttningar i närheten av vägar kan göra att vattenflödena förändras och att mer vatten än tidigare når vägarna.

– Grundläggande är att det behöver satsas mer pengar på underhåll av det mindre vägnätet, till exempel på att förbättra dikena, byta dåliga eller för små vägtrummor och på annat sätt underlätta avvattningen. Jag tycker att man på ett mer systematiskt sätt än idag borde se över och förbättra diken och liknande. En hel del skador går att förebygga, säger Kenneth Thörn som berättar att många privatpersoner hör av sig om skadade vägar.

– Vi får många telefonsamtal. Framför allt de som drabbas rent praktiskt är irriterade, vilket jag kan förstå. Tyvärr förekommer det att folk tar bort avstängningar som ställts upp som en trafiksäkerhetsåtgärd, och kör ändå.

Stefan Johansson, geotekniker på Trafikverket i Härnösand, berättar att Höga kustens branta terräng med höga höjder mot dalgångar med lösa sluttande jordlager, till exempel lera och silt skapar en ökad skredrisk.

– Vår topografi är väldigt känslig för när det regnar mycket eller när det kommer en häftig snösmältning. Det är stor skillnad mot områden med stora slätter där vattnet hinner utjämnas på vägen och inte variera lika fort och mycket i nivå. Vi har dessutom ganska mycket lösa jordlager i Mellannorrland.

Hur hanterar ni det?

– Vid byggnation av nya vägar har vi bra koll. Det är svårare med äldre vägare som vi inte alltid vet hur de är byggda.

– Vattennivåerna i jorden beror på mängden nederbörd, snösmältningsförloppet och mättnadsgraden i marken, men kan samtidigt påverkas med hjälp av olika åtgärder. En sådan är att leda bort vattnet från känsliga partier till mer gynnsamma ställen eller sänka trycket och nivåerna. Att ha koll på avvattningen är därför a och o.

Hur stort problem är kalhyggen i det här sammanhanget?

– All typ av förändring av ytor kan påverka vattnets väg. Bygger du nya stora asfalterade ytor som gör att vattnet kommer snabbare ner till dalgångarna eller till andra ställen än vad det gjorde tidigare kan du få problem. Samma sak kan det vara med kalavverkning. Då finns det kanske inte längre kvar några träd som kan suga upp eller fördröja vattnet.