I takt med att klimatet förändras behövs mer och uppdaterad kunskap om var riskerna för ras, skred och översvämningar är som störst.

Foto: Patrick Trägårdh

Nu kartläggs riskområden för klimatpåverkan

Om drygt ett år ska en ny stor kartläggning av var i Sverige det är ökad risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar vara klar.

Spaning

2020-03-16

– Klimatet förändras, vilket gör vi hela tiden arbetar mot rörliga mål, säger HannaSofie Pedersen som är avdelningschef vid Statens geotekniska institut (SGI).

I somras gav regeringen SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att identifiera vilka områden i Sverige där det finns ökad risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvämningar. En del i uppdraget är att också beskriva sannolikheten för att något ska inträffa och de samhällsekonomiska konsekvenserna som så skulle ske.

Arbetet ska vara klart senast den 31 maj 2021.

– Det finns i dag inga nationella översikter av vilka områden som är mest utsatta. Det som finns är beskrivningar av mer avgränsade områden, som exempelvis våra skredriskkarteringar, berättar HannaSofie Pedersen.

Varför då?

– Det går bra att ta fram exempelvis översiktliga jordartskartor som visar var i landet marken består av lera som, framför allt när det är frågan om sluttande terräng, kan öka sannolikheten för skred eller var det finns jordar som är känsliga för ras. Problemet är bara att vi inte har en homogen geologi i Sverige, utan den kan variera med 50 meters mellanrum eller ännu mindre.

– Därför gäller det att utveckla en metodik som gör att vi kan ta fram så bra uppskattningar av verkligheten som möjligt. Det är uppskattningar som sedan får kompletteras av mer detaljerade undersökningar på kommunal nivå. Sådana går inte att göras nationellt.

Sedan lång tid tillbaka ökar den genomsnittliga årsnederbörden i Sverige, vilket inte minst många områden i södra och mellersta Sverige fått erfara. Under årets senvinter har till exempel en del av dem drabbats mycket hårt av både översvämningar och höga vattennivåer.

Som ett resultat av klimatförändringarna väntas det dessutom blir allt vanligare med skyfall och regnen mer intensiva, vilket ökar risken för översvämningar ytterligare.

Häromåret publicerade MSB en uppdaterad förteckning över områden i Sverige där det redan råder en betydande översvämningsrisk (se lista här bredvid).

Höga vattenflöden påverkar avvattningssystemet - trummor, brunnar, diken och dräneringsledningar – negativt. Risken för erosion, bortspolning, översvämningar, ras och skred ökar.

– Vi får räkna med att det i framtiden kommer att finnas mer vatten i terrängen än tidigare. Till det ska läggas att markanvändningen nära viktiga vägar har förändrats. Stora delar har hårdgjorts, till exempel genom att det har byggts parkeringsplatser, och avrinningsmöjligheterna begränsats. Tidigare såg skog och grönska till att avrinning buffrades och inte blev så snabb, säger Markus Lundkvist som är utredare i klimatanpassning på Trafikverket.

– Vid kraftig nederbörd kommer vattnet i framtiden att ansamlas i lågpunkter längs vägnätet i betydligt snabbare och i större utsträckning än för 30 – 40 år sedan.

Vid såväl ny- som ombyggnation av vägar kommer man i ökad utsträckning tvingas ta hänsyn till förändrade nederbördsmönster och nya vattennivåer. Behovet och sättet att sköta och underhålla vägar väntas förändras.

Stora vattenmängder som forsar fram kan både underminera och spola bort vägar, framför allt om vägtrummorna är igenslammade eller för små för att kunna transportera bort vattnet tillräckligt snabbt.
Sedan några år tillbaka håller Trafikverket därför på att inventera och bedöma det statliga vägnätets tvärsgående vägtrummor, ett arbete som beräknas vara klart 2025.

Mycket talar dock för att man inte kommer att ha råd att klimatanpassa alla statliga vägar, till exempel genom att höja lågt liggande vägar eller byta ut alla trummor som är för små utifrån dagens och morgondagens krav. Det krävs prioriteringar, till exempel utifrån vilken samhällsnytta olika vägar har.
– Däremot kan man så klart anpassa trummornas storlek när de ändå ska bytas ut av åldersskäl, säger Markus Lundkvist.

Områden med betydande översvämningsrisk

Vid vattendrag

  • Alingsås (Säveån)
  • Borås (Viskan)
  • Falun (Dalälven)
  • Göteborg (Göta Älv, Mölndalsån, Säveån, Kungsbackaån)
  • Haparanda (Torne älv)
  • Karlstad (Klarälven)
  • Kristianstad/Åhus (Helge å)
  • Kungsbacka (Kungsbackaån)
  • Norrköping (Motala ström)
  • Uppsala (Fyrisån)
  • Örebro (Svartån)

Vid sjöar

  • Jönköping (Vättern)
  • Karlstad (Vänern)

Vid havet

  • Göteborg
  • Halmstad
  • Helsingborg
  • Kalmar
  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Kristianstad/Åhus
  • Kungsbacka
  • Landskrona
  • Malmö
  • Vellinge
  • Stenungsund
  • Stockholm
  • Trelleborg
  • Uddevalla
  • Ystad

#kilmat / #vatten / #vägar

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.