Vill rädda fler liv med 175 nya kameror längs vägarna

– Vi monterar intensivt i hela landet för att rädda liv. Under våren sker alla markarbeten och framdragning av el och det är därför trafiksäkerhetskamerornas monteras framför allt under hösten.

Hur många sätts upp?
– Målet under 2018 är att 175 stycken nya trafiksäkerhetskameror ska monteras längs våra vägar. Vi har haft högre mål tidigare år, men vi märker att det tar tid att få elen framdragen och anpassar oss därför efter det.

Hur går urvalet till?
– Det sätts upp ett begränsat antal kameror varje år. Regionerna lämnar underlag och de vägsträckor som uppfyller kraven bäst blir beviljade nationellt. Kraven är att det ska vara hög medelhastighet samt hög olycksrisk på sträckan. Vi vet att kamerorna räddar liv genom att trafikanterna sänker hastigheten vilket ger en högre chans till överlevnad. Mötesolyckor är den största risken och det är därför främst på 70 till 90-vägar som kamerorna sätts upp. Vi vet att vi skulle kunna rädda ännu fler människor varje år om hastighetsefterlevnaden ökade på alla vägar.

Vem bestämmer var kamerorna ska sitta?
– Det är regionerna själva som bestämmer var de vill sätta upp kameror på de vägar som de har fått beviljade.

Vilken är den största myten kring trafiksäkerhetskameror?
– Att det inte skulle finnas kameror i varje uppsatt skåp är den vanligaste missuppfattningen. Det finns mätsystem, radar, kamera och blixt i varje skåp. Mätsystemet och radarn är alltid påslagna och registrerar varje fordon som passerar utan att för den delen ta en bild. Själva kameran i skåpet aktiveras av polisen med en sådan täthet som krävs för respektive sträcka.

Hur många fastnar på bild varje år?
– Varje år registreras 300 000 ärenden och det räcker. Trafiksäkerhetskameror är inte till för att dra in pengar till staten, de finns för att får människor att sänka hastigheten och därmed rädda liv. Endast fem procent av trafikanterna kör för fort på de sträckor där kameror är uppsatta, jämfört med 60 procent där det inte finns kameror.

Vad ger kamerorna för effekt?
– Vi har sett att på de sträckor där trafiksäkerhetskamerorna finns så ger de effekt även mellan dem. Kamerorna sitter monterade med fyra till fem kilometers mellanrum och hastigheten sjunker alltså på hela sträckan.

Skiljer sig Sverige jämfört med övriga Europa?
– Sverige är en storkund av trafiksäkerhetskameror och vi ställer andra krav än övriga Europa. I Sverige har vi föraransvar och Polisen utreder och lagför den som kör bilen fortare än gällande hastighetsgräns, i andra länder räcker det med vem som äger fordonet. Det betyder att vi behöver en betydligt högre upplösning på bilden för att kunna identifiera föraren. Det gör att vi har helt andra förutsättningar.

När tas en kamera ned?
– Om en väg byggs om och blir mötesfri tas ofta kamerorna ner, allt beror på vad respektive region önskar. Vi kan spara kameror i korsning på mötesseparerad väg, men inte annars. En kamera har en livslängd på cirka tio till femton år.