Halkbekämpning med hjälp av algoritmer

– Utifrån prognosen kan systemet räkna ut hur våra lastbilar ska köra på bästa sätt för att salta av vägnätet och om det även behöver plogas. Just nu föreslår exempelvis systemet en hel saltkörning, säger Petter.

Med ena fingertoppen pekar han på det mörkblåa fältet på skärmen.

– Det indikerar snö. I vanliga fall är nederbördsradar lite osäker, vi vågar inte helt och fullt förlita oss på den. Men av de rapporter vi fått in av våra egna plogchaufförer är det i princip bara asfaltsrent norr om Lådö. Och det är precis vad även sensorerna på de uppkopplade personbilarna indikerar liksom vägväderstationerna (VViS).

En vägväderprognos skapas genom att kombinera väderprognoser med vägsensordata i en så kallad klimatmodell vars algoritmer även tar hänsyn till skuggning och höjdförhållanden för att vid skärmen, och inte ute på vägen, kunna beräkna rådande väglag men också kunna göra en prognos för kommande väglag.

Svevias vägstation i Enköping, som sedan förra året är ett av de driftområden där Svevias innovationsprojekt ”Prognosstyrd dynamisk vägdrift” är alltså med och löpande utvecklar samt utvärderar systemen och prognoser som en del av den dagliga operativa verksamheten. Syftet är att systemen på sikt ständigt ska kunna ge aktuell och korrekt väglagsinformation. Genom att integrera data från vädertjänst i redan befintliga gps-, lednings- och uppföljningssystem skapas förutsättningar för en mer effektiv vinterväghållning, med dynamiska åtgärder. Även information om saltbehov går att utläsa med hjälp av systemen och initiala tester pågår för att koppla upp och automatisera saltspridningen.

– Vi ser oss själva som piloter som utvärderar hur väl prognoserna stämmer i verkligheten. På sikt, när all teknik finns på plats, finns absolut potentialen att systemet kan bli ett mycket bra hjälpmedel. Men just nu funkar inte allt klockrent och att förbättra prognoskvalitén är nyckeln, säger Petter.

Utöver att vara platschef har Petter även rollen som beredskapshavare med övervakningstjänst. Det innebär att han inom ett geografiskt område ansvarar för att bevaka väg och väderläge samt sätta in de åtgärder som behövs i form av personal- och maskinresurser.

– Mycket av jobbet utförs nattetid, och vi får ofta fatta svåra beslut: ska jag plocka på plogarna eller räcker det med att endast salta; och vilken saltgiva ska läggas för att resultatet ska bli bäst? Har man ett välutvecklat systemstöd, med högupplösta och säkra prognoser som ger relevanta förslag, skulle det såklart ge en trygghet när man ska ta beslutet. Förhoppningen i framtiden är att systemen, med god säkerhet och lång framförhållning, kan berätta att det är halt på specifika vägsträckor och att vi därmed kan anpassa åtgärderna: en slags dynamisk ruttoptimering.

Men samtidigt finns det en uppenbar risk att man stirrar sig blind på digital teknik. Det betonar Klas Johansson, arbetsledare på Svevias vägstation i Enköping:

– Jag har sett systemet utvecklats de senaste åren. I början var det väldigt buggigt. Det var råfel på massor av punkter. Nu börjar det bli mycket bättre även om det fortfarande ibland kan slå fel.

Ett sätt att skapa en mer detaljerad och korrekt väglagsinformation är via sensorer som med avancerade algoritmer kan förfina och anpassa vägunderhållet. På Svevias vägstation i Enköping har tillexempel en mätbil utrustats med sensorer och optiska kameror.

Petter Semrén konstaterar också att systemet mest kommer till användning för den preventiva halkbekämpningen (våt vägbana fryser eller vid frostning).

– Vid snöfall är det inte så mycket att fundera på då behöver oftast samtliga resurser kallas ut. Men en natt utan nederbörd är i dagsläget desto mer intressant: var kommer frostningen eller vart fryser det på först? Sådan kunskap ger oss ett läge att förbättra den preventiva halkbekämpningen.

Enligt Niclas Hallgren, entreprenadingenjör som också är involverad i projektet, kan tekniken inte bara bidra med bättre mer exakta åtgärder vid vägunderhåll av vintervägar, utan också bidra med mjuka värden.

– De som jobbar med vinterjour på nätterna upplever ofta att det är jobbigt att behöva ta beslut på egen hand. Med tryggare beslutstöd minskar pressen och stressen för beredskapshavarna och för maskinförarna. Mer precisa åtgärder ger bättre trafiksäkerhet och minskad saltmängd minskar vår negativa miljöpåverkan. Det jobb som görs av bland annat vägstationen i Enköping är helt ovärderligt för att tekniken ska utvecklas och förfinas. Deras engagemang i projektet är helt avgörande.

Prognosstyrd dynamisk vägdrift fick utmärkelsen Årets innovation 2019.