Utan sten ingen infrastruktur. Stenen är huvudingrediensen i alla former av anläggningsprojekt och i tillverkning av betong och asfalt.

Foto: Fredrik Schlyter

Utan täkten stannar Sverige

I slutet av mars när en brotrumma i Strömsfors utanför Norrköping
havererade orsakades kaos på E4:an. Två filer var avstängda och på Klinga täkt arbetatades det dygnet runt för att leverera nytt material till vägen.
– Det är så enkelt att Sverige faktiskt stannar utan stenmaterial. Om samhället ska fortsätta utvecklas i framtiden är bergtäkterna livsviktiga. Jag tror inte att folk har full koll på just det, säger Lars-Åke Johansson

Uppdrag

Från innerfickan halar Lars-Åke Johansson upp sin smarttelefon och visar ett Instagram-klipp som lockat många personer att trycka på den hjärtformade gillaknappen. Den rörliga sekvensen illustrerar en sprängning på betryggande avstånd.

– Varje ”salva” ligger på mellan 30 000 och 40 000 ton berg per tillfälle. Vi spränger nio gånger om året, så det är viktigt att vi har en bra relation med grannarna, säger Lars-Åke Johansson.

Han har varit platschef på Klinga täkt sedan brytningarna inleddes 2004.

– De första sju-åtta åren var jag helt ensam här ute, men täkten har hela tiden vuxit stadigt.

Klinga bergtäkt ligger i en fornlämningsrik bygd med hällristningar från bronsåldern samt boplatser och gravfält från hela förhistorien. I denna historiskt intressanta miljö ligger det brytområde där tillståndet från Länsstyrelsen omfattar uttag av åtta miljoner ton berg.

fredrik schlyter

Lars-Åke Johansson

– När vi började för 13 år sedan hade vi tillstånd att sälja 75 000 ton om året. Numera är vi uppe i en halv miljon ton, säger Lars-Åke Johansson.

Bryttillståndet för Klinga bergtäkt går ut först år 2034. Under våren och sommaren ”kläs” berget långsamt av i södergående riktning.

– Nog finns det berg så att det räcker. Närmast väntar 800 meter berg ditåt, säger Lars-Åke Johansson och pekar mot Linköpingshållet sett från E4:an.

I brytområdet råder det alltid full aktivitet. Steget från råberg till singel- och stenmjöl sker genom en rad olika steg. Efter själva sprängningen matas berget i en kross med hjälp av en grävmaskin. Sedan bärs materialet iväg med en hjullastare till en konkross.

– Den har hög kapacitet och kan producera färdiga produkter tack vare att den separerar grovmaterial direkt i krossen, berättar Lars-Åke Johansson.

Genom konkrossen har stenen förvandlats till så kallad 0/16- och 0/32-sten, som rekommenderas till att användas som väggrus respektive till bärlager i vägar.

– Därefter placerar vi produkterna i ett sorteringsverk som är till för noggrannare och finare sortering. Vi får bland annat fram sandningssand och singel innan vi lägger det på upplaget.

Med hjullastare på lastbilen körs produkterna (bland annat den minsta varianten; en 0/2:a som är ett slags stenmjöl som exempelvis kan användas till plattsättning och asfalttillverkning men också till reparationer av gångbanor) upp till den våg som finns placerad intill platskontoret.

fredrik schlyter

Amanda Johansson

– Det är som ett enda stort kretslopp, säger Amanda Johansson.

Sedan årsskiftet är hon arbetsledare på bergtäkten som är en av Svevias största i sitt slag. Första gången hon kom i kontakt med täkten var dock redan 2013.

– Då sommarjobbade jag som vågadministratör och hade egentligen inga tankar på att stanna i branschen. Jag drev eget företag som massör och tänkte bara att jag ville dryga ut kassan. Men efterhand insåg jag hur kul det faktiskt var. För mig har det alltid varit viktigt med mötet med människor, och här visade det sig att kundkontakten var ungefär densamma, säger Amanda Johansson.

Efter att i drygt tre år ha ansvarat för in- och utvägning av fordon samt utfört kontroller av inkommande material har hon nu fått utökat förtroende på täkten. Lars-Åke Johansson konstaterar att rekryteringen är noga genomtänkt.

– Amanda är ett guldägg. Hon är väldigt effektiv, ordningsam och pålitlig. Hon tar för sig och har mycket pondus.

Själv är Lars-Åke Johansson, den nuvarande platschefen, ”på väg ut”, som han uttrycker det själv.

– Jag fyller 64 i år och har börjat se mig om efter efterträdare inför min pension.

Med 40 års branscherfarenhet har han haft stor nytta av sitt kontaktnät.

– Jag kan knacka på hos vem som helst och fråga om de ska köpa ett lass grus. Jag är platschef på pappret men brukar kalla mig grushandlare, säger Lars-Åke Johansson med ett leende.

Trenden, påpekar han, är dock att grustäkter mer och mer ersätts av rena bergtäkter.

– Grusanvändningen minskar stadigt. Av det som vi lägger i betongstationen är 85 procent bergkross.

På täkten återfinns sedan ett år tillbaka, just, en mobil betongstation.

– Att ha en betongstation i täkten är ganska ovanligt. Det ger stora miljömässiga fördelar, inte minst eftersom vi sänker transportkostnaderna radikalt. Vi levererad kubiserat bergmaterial som är skapt för att passa just betong, säger Lars-Åke Johansson.

Vi sätter oss i bilen och får en fortsatt rundvandring på den täkt som ligger ett stenkast – bokstavligt talat – från E4:an. Utanför passagerarfönstret ser vi infiltrationssand till trekammarbrunnar, en massa sten som är fördelade i olika storlekar i fyra fickor samt vita storsäckar med olika fraktioner som står prydligt på rad.

– Vi börjar faktiskt med det idag. Lastbilar med kranflak hämtar säckarna (som innehåller 1,5 ton med olika produkter) och kör hem det till privatpersoner som kanske vill dränera eller använda materialet till plattsättning, säger Amanda Johansson.

På Klinga bergtäkt kan kunder köpa och hämta grus, sand, morän, fyllnadsmassor och krossprodukter för vägbyggen, järnvägsprojekt och olika typer av anläggningsarbeten.

– Våra täkter har en enorm betydelse för utvecklingen av infrastrukturen, säger Amanda Johansson.

Att orden knappast saknar bäring blev tydligt i slutet av mars när en brotrumma i Strömsfors utanför Norrköping havererade och orsakade kaos på E4:an.

– Trafikverket tvingades stänga av två vägfiler. Vi arbetade dygnet runt i fyra-fem dagar. Utan oss hade motorvägen inte funnits idag. Utan oss, ingen asfalt. Utan asfalt, ingen väg. Det är så enkelt att Sverige faktiskt stannar om det inte vore för oss. Om samhället ska fortsätta utvecklas i framtiden är bergtäkterna livsviktiga. Jag tror inte att folk har full koll på just det, säger Lars-Åke Johansson.

Amanda Johansson nickar instämmande.

– Har man inte sten går det inte att bygga vägar eller ens tillverka betong och asfalt. Och det går inte heller att bygga ett hus i luften eftersom det ju måste ha en grund att stå på.

Att det råder byggboom i Norrköping spiller över på verksamheten i bergtäkten. Inte på 40 år har det byggts så mycket i Norrköping som det gör idag. Det så kallade byggkransindexet har exploderat i takt med att byggtakten fyrdubblats.

– Marknaden är väldigt god och kommer så vara de närmaste åren. Dessutom kommer Ostlänken skapa fruktansvärt mycket jobb i 25 år. Det är roligt att vara verksamma på en marknad som går så snabbt framåt, säger Lars-Åke Johansson.

Han sveper runt med blicken och får något visionärt i tanken.

– Tänk dig att Bob Dylan tar plats där…

Med pekfingret avlägsnar Lars-Åke Johansson lite dimma från sina skyddsglasögon och pekar sedan mot det område som skulle kunna bli en scen i framtiden.

– Jag har en vision att skapa någonting speciellt här när vi är klara med brytningarna. Det finns förutsättningar att bygga en jätteattraktion, ett slags östgötskt Dalhalla som lockar turister från hela Sverige. Men det får framtiden utvisa.

Mitt bland grusdammet på Klinga bergtäkt är det inte svårt att visualisera det hela. Som ett gigantiskt hål inklämt mellan störtande bergsmassiv är kulisserna ingenting annat än mäktiga.

– Det är lätt att bli hemmablind men visst är det som ett ta plats i ett annat landskap här, det är ju något av ett månlandskap, säger Amanda Johansson.

I sin nya roll som arbetsledare ingår bland annat att ta prover på allt det material som kommer in och ut från bergtäkten. Var femte produktionsdag ger hon sig ut med hink och spade för att kontrollera att fraktionerna är godkända enligt certifieringskraven på bergmaterialet. Proverna skickas sedan till Svevias labb i Jönköping. Provtagningen på återvinningsmassor och schaktmassor sker löpande enligt kontrollprogram. Jorden som samlas in skickas till Eurofins som återkopplar med en provanalys.

– Vi arbetar med återvinningsvaror så det får absolut inte överstiga gränsvärdena av zink, bly, bensin eller liknande. Miljön är högt prioriterad, säger Amanda Johansson.

Hon ser sig omkring och fastnar med blicken på en bergrygg som verkar sola sig i glansen från vårens första värmande strålar.

– Jag trivs här, inte minst med tanke på att jag allt oftare kommer ut i verkligheten och får se hur det fungerar i produktionen. Jag vet inte om jag stannar i branschen lika länge som Lars-Åke, men jag har i alla fall fått en bra start.

Och vem, kanske hon rent av får uppleva Bob Dylan live på sin forna arbetsplats en vacker dag?

#vägar / #spår / #betong / #miljö

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER