Conny Eriksson, projektledare, Trafikverket tycker att Tjörnbron är en häftig konstruktion.

Svante Örnberg

Tjörnbron åter i världens blickfång

Historien är dramatisk och nu väcker Tjörnbron åter uppmärksamhet över världen; för den ytterst sällsynta åtgärden att vajrarna i en snedkabelbro byts ut.

Dokument

Strax efter att vi svängt av E6:an dyker den upp. Som två jättelika bokstaven H reser sig pylonerna mot himlen. H som i hem för tusentals av de genomsnittliga 17 500 bilister som varje dygn kör över broarna. H som i helg för dem som har sommarhus på Tjörn eller Orust.

De orangefärgade kablarna lyser i vårsolen. Ett par gånger har de målats om sedan bron invigdes för snart 40 år sedan. I övrigt har de bara tappert gjort sitt jobb: att bära den 664 meter långa bron mellan Almön och Källön.

— Det var under en inspektion 2013 man märkte att kablarna börjat rosta. För att noggrannare undersöka deras tillstånd fick Svevia i uppdrag att 2015 på prov byta ut två av dem, säger Conny Eriksson, projektledare på Trafikverket.

Försöket gick vägen. Nu under våren och med fortsättning i höst ska Svevia byta sammanlagt 14 av de 64 kablarna.

Tjörnbron är alltså av det ovanliga slag som kallas snedkabelbro. Den första mer moderna i världen är Strömsundsbron i norra Jämtland som invigdes 1956. Sveriges mest kända är Öresundsbron. Utöver dem har vi Uddevallabron, Kolbäcksbron i Umeå, Universitetsbron i Malmö och Älvsbackabron i Skellefteå.

I och med att snedkabelbroarna inte byggdes alls innan mitten av 1900-talet, och därmed inte hunnit bli särskilt gamla, har kablarna inte tidigare behövt bytas ut. Det förekommer också en variant av kabel som består av många tunnare vajrar som går att separera från varandra och därmed bytas ut en och en. Sorten som bär Tjörnbron är dock konstruerad på ett vis som gör att den måste bytas i sin helhet. Även när kabeln är 143 meter lång och väger 12 ton.

— Kablarna sitter parvis för att kunna bytas en i taget utan att tappa funktionen. I princip funkar det så att kabeln lösgörs vid sitt nedre fäste så att spänningen släpps. Sen lösgörs det övre fästet och med hjälp av en vinsch högst upp på pylonen firas den försiktigt ner på vägbanan, säger Conny.

Därefter upprepas proceduren på motsatt vis.

Det kan låta enkelt, men krafterna som ska hanteras är väldiga. När bron byggdes lyftes kablarna på plats med hjälp av en kran. Man hade kunnat göra på samma vis idag men för att kunna lyfta många ton 73 meter upp hade kranen behövt spärra ut sina stödben över hela vägbanan för att stå stadigt. Och eftersom vägen över broarna (man talar ibland om Tjörnbroarna fast bara en av tre heter så) är en såpass viktig åder uppåt Bohuslän kräver Trafikverket att blåljustrafik i alla lägen måste få komma fram. Därmed är kran inget alternativ.

För den som är tillräckligt gammal, och kanske särskilt med koppling till Bohuslän, är Tjörnbrons ras en händelse av det slag att vi minns exakt när vi fick veta. Att det liberiaflaggade Star Clipper kommit ur kurs och kört in i brospannet med följden att hela vägbanan rasade ner i havet. Att sju fordon körde rakt ut i mörkret och försvann med sammanlagt åtta personer ner i det iskalla djupet. I min egen mellanstadieklass fick vi den 18 januari 1980 ha radion påslagen hela dagen.

Conny Eriksson är född i Sandviken 1987 och har ingen särskild relation till bron. Men visst tycker han att det är en häftig konstruktion oavsett.

— Och det är stora grejer som ska bytas ut, säger han.

Efter olyckan tog det bara 18 månader innan dagens bro stod klar. Många månader tidigare än beräknat. Av hänsyn till turisttrafiken tar arbetet med kabelbytena paus under juni, juli och augusti. Den första etappens byte av 14 kablar beräknas vara klar till jul.

#bro / #underhåll / #trafikverket

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER