Co-op, Cooperative Education är en bra lösning tycker både platschef Emma Hörnberg, Svevia, och Jesper Lakso, praktikant från Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Umeå Universitet.

Foto: Mattias Persson

Ett samarbete värt
att bygga vidare på

Vad gör man när byggbranschen skriar efter arbetskraft, studenterna efterlyser praktik och kraven på samhällsnytta i universitetets utbildningar ökar? En lösning är att satsa på Co-op, Cooperative Education.

Spaning

2019-01-02

Modellen co-op innebär att utbildning och arbetsliv samarbetar för att ge studenter möjlighet att varva sina studier med betalda jobbperioder. I år har ett dussintal regionala byggföretag för första gången hakat på konceptet ihop med Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik på Umeå Universitet. Och alla är positiva.

— Co-op känns som ett bra sätt att marknadsföra oss mot studenterna, visa vad vi gör och förhoppningsvis knyta till oss nya medarbetare, säger Emma Hörnfeldt, platschef på Svevia i Umeå.

" Satsningen på Co-op ligger helt rätt i tid "

Hon tycker att satsningen på Co-op ligger helt rätt i tid. Byggbranschen formligen skriker efter kompetent personal, framför allt inom anläggning. Att då kunna erbjuda studenter ett slags mini-trainee-program redan under utbildningen ökar chanserna till att kunna anställa dem dag ett efter examen.

— Dessutom tror jag att det är jätteviktigt, även för studenterna, att tidigt få den här verklighetsförankringen till framtida jobb, förklarar Emma Hörnfeldt.

mattias persson

Jesper Lakso

Ungefär halva klassen har fått en Co-op-plats. De flesta kommer direkt från gymnasiet eller så har de jobbat med något helt annat tidigare. Som Emmas adept, ex-brevbäraren Jesper Lakso.

— Jag är så glad att jag började plugga just i fjol! När jag sökte till byggteknik var jag lite missnöjd över att programmet inte erbjöd någon praktik. Nu har jag jobbat åtta veckor på Svevia, fått supernyttig erfarenhet och inblick i hur anläggningsbranschen fungerar.

" En grym bonus och en extra morot att lyckas i skolan "

Planen är att bli arbetsledare eller platschef. Men för att bli en bra sådan gäller det att lära sig verksamheten från grunden. Därför har Jesper varit ute på fält och provat på allt möjligt praktiskt, från att byta vägtrummor till att
laga räcken på E4:an. Nästa år väntar en mer arbetsledande roll — och han ser fram emot att få projektera ett eget uppdrag.

— För mig är Co-op en grym bonus och en extra morot att lyckas i skolan. Det peppar att få in en fot på ett företag där jag skulle vilja jobba framöver.

Programansvarige Fredrik Häggström konstaterar nöjt att Co-op-studenterna känns väldigt motiverade och, tack vare sina nyvunna erfarenheter, deltar de mer aktivt i lektionerna. Han ser också samarbetet som en utmärkt chans att fånga upp byggbranschens synpunkter på utbildningen.

— Vi vill ju försäkra oss om att vi faktiskt erbjuder vad företagen efterfrågar i dag och inte kunskap som var aktuell för 20–30 år sedan.

Samtidigt erkänner ha att det allt var lite nervöst i början. Programmet var ju underbemannat redan. Skulle de klara av mer jobb?

— Fast tack vare universitetets Co-op-koordinatorer, Katarina Henriksson och Anna-Lill Drugge, har det gått hur bra som helst. De har fixat allt från att boka in träffar mellan företag och studenter till att hålla kurser i hur man skriver ett CV.

Med stöd av den resursen vill byggteknik gärna fortsätta satsa på Co-op.

— Jag tror att det skulle bli väldigt sura miner i nästa klass om de inte skulle få samma chans, avrundar Fredrik Häggström med ett skratt.

#framtid / #utveckling / #branschfolk

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.