Motstånd att använda skyddsutrustning mot damm

Arbetsmiljöverket har dessutom uppmärksammat brister i kunskaper avseende personlig skyddsutrustning, där arbetsgivare väljer bristfälliga skydd som ej är anpassade för det arbetsuppgifter som ska utföras, och de som ska använda skydden saknar kunskaper i hur de ska anpassa (justera in maskerna) eller hur det regelbundet ska kontrolleras deras skyddsfunktion.

Trots att man kan få betala sanktionsavgift om man inte har en skriftlig dokumentation och kontroll av anordning för att hålla damm borta verkar det finns ett motstånd i branschen mot att använda skyddsutrustning. Det vittnar Arbetsmiljöverkets inspektörer om.

Mellan 2012 och 2017 anmäldes 21 arbetssjukdomar från näringsgrenarna inom bygg. De tre till fem personer som varje år får diagnosen silikos (stendammslunga) kommer att avlida i förtid då det inte finns någon behandlingsmetod utöver lungtransplantation. Dessa siffror bedöms dock vara underdiagnostiserade med tanke på att insjuknandet i regel sker efter arbetslivet.

Arbetsmiljöinspektörerna konstaterar också att det finns ytterst få – om än något – företag som strävar åt rätt håll och har en röd tråd i sin verksamhet. Det finns extremt sällan med från byggherre eller Bas-P inför arbete. Det finns varken med i 13-punkterslistan i arbetsmiljöplan eller som en extra punkt. Entreprenör har nästan aldrig med det i sin riskbedömning, och inte heller underleverantörer trots att arbete med kvartsdammsalstrande material är deras kärnverksamhet. Och skulle underentreprenörer ha riskbedömning förs den ändå inte in i arbetsmiljöplanen.