Fler spår behövs för att möta efterfrågan på ökad gods- och persontrafik. Att bygga höghastighetsjärnvägen är inte en satsning vid sidan av det nuvarande systemet utan en satsning på järnvägen i sin helhet.Samtidigt är det ett samhällsbygge.

Foto: Pixabay

Sverigeförhandlingen - ett samhällsbygge

En ny generation järnväg och övrig infrastruktur ska bana väg för fler bostäder, en bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. Där har ni visionerna i stora penseldrag bakom Sverigeförhandlingen, som har regeringens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastighetsjärnvägar i Sverige.

Dokument

2017-05-10

Sverigeförhandlingens huvudsekreterare Niklas Lundin konstaterar att kapaciteten på järnvägen i södra Sverige är hårt ansträngd, och att ökat underhåll eller utbyggnad av de befintliga spåren inte löser problemen.

– Fler spår behövs för att möta den stora efterfrågan på ökad gods- och persontrafik och för att göra det möjligt att underhålla de befintliga banorna. Att bygga höghastighetsjärnvägen är alltså inte en satsning vid sidan av det nuvarande systemet utan en satsning på järnvägen i sin helhet.

– Samtidigt är det här ett samhällsbygge där vi knyter ihop våra storstäder och förbättrar tillgängligheten för flera av våra största städer. Vi har förhandlat fram 100 000 nya bostäder som kommer att byggas längs med den nya järnvägen, och brukar därför säga att detta är lika mycket ett bostadsprojekt som ett infrastrukturprojekt.

Sandra Adam Backlund

Niklas Lundin

Enligt Niklas Lundin är Sverigeförhandlingen den största infrastruktursatsningen på 150 år. I mitten av 1800-talet byggdes järnvägen ut i Sverige och de nya stambanorna blev ett viktigt steg i industrialiseringen. Städer växte fram kring de nya spåren och få anade då att spåren än idag skulle ha en avgörande betydelse för Sveriges export och utveckling.

– Idag står vi inför en ny stor satsning som på ett liknande sätt skapar möjligheter som berör generationer framåt. Precis som då adresserar satsningen högaktuella frågor så som en kraftigt ökande efterfrågan på tågresande, klimathotet, bostadsbristen och problemen i vårt nuvarande tågnät, säger Niklas Lundin.

Han fortsätter:

– Med nya spår avlastar vi de gamla banorna och ger bättre utrymme för underhåll, men vi får också nya spårdragningar som kompletterar de gamla spåren och ger en betydligt bättre tillgänglighet för stora städer som exempelvis Jönköping och Borås. Det i sin tur ger större arbetsmarknadsregioner och ökar tillväxten.

Niklas Lundin påpekar att kommuner och regioner har haft en viktig roll när det gäller att bidra till förhandlingsunderlaget.

– Kommuner och regioner har skickat in sina nyttoanalyser till oss. Analyserna anger vilket mervärde höghastighetsjärnvägen och storstadsåtgärderna medför lokalt och regionalt i form av bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor för respektive kommun och region.

Ursprungsversionen med förhandlingen var att få till stånd minst 100 000 nya bostäder – en siffra som redan har dubblerats.

– De 100 000 nya bostäderna gällde för både höghastighetsjärnvägen och storstadsförhandlingarna, men vi fick ihop över 100 000 bostäder bara längs den nya järnvägen. Nu har vi dessutom skrivit avtal om stockholmssatsningarna och över 100 000 bostäder bara i Stockholm. Malmö och Göteborg återstår så vår vision uppnår vi med råge, säger Niklas Lundin.

Direktivet från regeringen slogs fast 2014 och ska slutrapporteras i december 2017.

Hur kommer det sig att förhandlingen pågår i så många år?

– Vi har ett brett och viktigt uppdrag. Förhandlingarna har krävt många utredningar och mycket underlag. Sådana här processer måste få ta tid för att få bästa möjliga resultat. Samtidigt är det en avvägning – en förhandling måste ha ett bra tempo för att fungera, säger Niklas Lundin.

Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har sagt att de anser att det blir för dyrt att bygga nya stambanor för höghastighetstågen. Upplever ni att ni kämpar i motvind?

– Nej, det gör vi inte. Vi ser hur politikerna ute i landet – oavsett partifärg – är mycket positiva till den nya järnvägen. Här råder ingen tveksamhet. Dessutom är regeringen tydlig med att en höghastighetsjärnväg ska byggas. Ostlänken, som är första delen i utbyggnaden, påbörjas redan i år och regeringen pekade nyligen ut Hässleholm-Lund som nästa etapp.

Inför slutrapporteringen i december fortsätter Sverigeförhandlingen förhandlingarna med storstäder och flygplatser samt formaliserar överenskommelserna i avtal.

– Under våren avslutar vi våra regiondialoger om hur vi ökar och sprider nyttan av höghastighetsjärnvägen. Och i Almedalen i juli offentliggör Sverigeförhandlingen sin utbyggnadsstrategi som föreslår hur den nya järnvägen ska byggas ut sträck- och etappvis, avslutar Niklas Lundin.

Om Sverigeförhandlingen

Sverigeförhandlingen är tillsatt av regeringen och driver en förhandling om medfinansiering där kommuner, regioner, städer och näringsliv kan vara med och påverka.

Senast den sista december 2017 ska förhandlarna presentera en slutrapport för regeringen. Den ska dels inkludera ett förslag till en strategi för en utbyggnad av de nya höghastighetsjärnvägarna, dels ingångna överenskommelser med berörda kommuner med flera om åtgärder kopplade till nya höghastighetsjärnvägar samt åtgärder för en ökad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna. Överenskommelserna ska ha ingåtts med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande.

#spår / #framtid

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER