Svevias arbetsfordon är ute och halbekämpar på en väg i skymningen. Foto - Mattias Johansson

Med vägsensorer och uppkopplade fordon kan vägunderhållet anpassas något som i en framtid kan komma att förändra hela branschen.

Foto: Mattias Johansson

Svevia fortsätter att utveckla metoden för digitalt vägunderhåll

Projektet, som väckt intresse över hela världen, kan fortsätta att utveckla metod och teknik i ytterligare två år. Svevia får ytterligare medel av SBUF, Svenska byggbranschens utvecklingsfond, för projektledning av projektet ”Prognosstyrd dynamisk vägdrift”.

Spaning

2019-12-13

Vinter betyder snö och is på våra vägar. Snöar det så ska snön plogas bort och är det is så ska vägen saltas eller sandas. Det kan låta enkelt. Men att i rätt tid sätta in rätt åtgärder är en utmaning. Det är många faktorer som avgör hur vägens framkomlighet påverkas. Nederbörd, temperatur i luften, temperatur på vägbanan och vindförhållanden tillexempel.

fredrik schlyter

Andreas Bäckström, Svevia

– Inom ett ganska begränsat geografiskt område kan det förekomma flera olika klimatzoner. Vilket faktiskt innebär att en entreprenör som ansvarar för ett driftområde kan behöva hantera snöstorm, ishalka, regn och sol samtidigt, säger projektledare Andreas Bäckström, Svevia.

För att få information om läget på vägarna finns förutom rapporter från väderprognosleverantörer, så kallade VVIS stationer, det vill säga vägväderstationer som registrerar temperatur och nederbörd.

– Avståndet mellan stolparna gör att det ändå inte blir en komplett bild av hur läget på vägarna ser ut. För driftledare hos oss vägentreprenörer har det säkraste sättet att skaffa sig en bild av de faktiska förhållandena varit att själv köra ut med bil och titta. Något som kan betyda många mil i bil.

Men med modern teknik som vägsensorer och uppkopplade bilar har det skapats nya möjligheter till detaljerad informationsinhämtning av data som med avancerade algoritmer och artificiell intelligens kan förfina och anpassa vägunderhållet.

– Det som är unikt och som väckt så mycket uppmärksamhet är egentligen inte tekniken i sig utan vår vision om hur vi kan använda tekniken i vår bransch. Och hur vi kan lösa ett problem som hela branschen har inte bara här i Sverige utan även i andra delar av världen där man har vinterväglag.

" Det som är unikt och som väckt så mycket uppmärksamhet är egentligen inte tekniken i sig utan vår vision om hur vi kan använda tekniken i vår bransch. "

Plogrundor anpassas efter det faktiska behovet istället för att köras efter ett fast schema. Och saltmängden anpassas efter faktiska förhållanden istället för att man utgår från de sträckor där mest halka råder som till exempel i svackor och skuggiga partier.

– Vi driver utvecklingen inom vägbranschen och har redan visat att vi med bättre informationsinhämtning kan optimera våra plogrundor och anpassa mängden salt. Det är åtgärder som gör stor skillnad på klimatpåverkan. Det har också blivit en stor avlastning av stress i driftledares och plogförares arbetsmiljö. Utöver det finns det också ekonomiska incitament i form av ökad effektivitet och bättre trafiksäkerhet.

Tekniken har under de senaste åren testats på sammanlagt fem av Svevias driftområden. Det har gjorts för att få kunskap om hur väl tekniken står sig i olika typer av geografier. När projektet nu går vidare till nästa fas väljer man att koncentrera sig på två områden. Driftområde Enköping, Västerås och Umeå.

– Det vi behöver göra nu är att förfina metoderna för att samla in informationen om väglag, temperatur och nederbörd. Det finns ännu brister för att säkerställa att vi får in tillräckligt med information om hela vägnätet. I tätort där det finns mycket trafik är det enklare att hitta sätt att samla in information jämfört med i glesbygd. Vi behöver också utsätta systemet för olika väderförutsättningar från svarthalka till riktigt låga temperaturer och stora mängder snö.

Tekniken skapar också möjligheter till bättre uppföljning och, menar Andreas Bäckström, därmed kommer också sättet att upphandla vägunderhåll på att förändras.

– Det helt avgörande att Trafikverket är med i projektet men också att våra branschkollegor nu deltar. Den här tekniken kommer att ta vägdrift in i framtiden och på sikt förändra hela branschen i grunden.

Tankar och fantasier om möjligheten att kunna skaffa sig en heltäckande bild av förutsättningarna på varje meter väg har kanske funnits länge. Men först nu börjar tekniken vara mogen för att faktiskt genomföra det. Och vad det i längden kommer att betyda för branschen och för den vanliga trafikanten återstår att se.

-Tänk bara på den utveckling som sker inom förarlösa fordon. I en framtid kanske det inte är en plogförare som styr utan en helt automatiserad lastbil som med hjälp av sensorer vet att i en skuggig svacka behöver en extra saltgiva läggas på och som sedan längs ett öppet fält tillfälligt fäller ner plogen för att ploga enstaka snödrev.

Projektet har genomförts i samarbete med B&M systemutveckling, Trafikverket, Vti, Klimator, SMHI, Vaisala och Roadcloud.

Förutom SBUF så bidrar även Trafikverket, Vinnova och branschens entreprenörer med finansiering.

#Teknik / #arbeetsmiljö / #miljlö / #Vägunderhåll

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.