Mycket talar för att ökningen av antalet viltolyckor är en långsiktig trend som kommer att hålla i sig om inget radikalt görs.

Kollage: Svevia

Så kan viltolyckorna halveras

Antalet viltolyckor i trafiken ökar dramatiskt.
Viltstängsel och smarta djurpassager utmed de mest utsatta vägarna skulle enligt experterna kunna halvera antalet viltolyckor.
– Men då krävs det mer resurser. Sverige är i dag bland de sämre länderna i Europa när det gäller faunapassager, säger Anders Sjölund som är ekolog och nationell samordnare på Trafikverket.

Dokument

2017-10-18

2016 ökade antalet anmälda viltolyckor i trafiken med 20 procent jämfört med 2015, från 48 496 till 58 064. Mycket talar för att det nya rekordet kommer att slås redan i år.

Enligt Älgskadefondsföreningens beräkningar väntas det under 2017 inträffa 70 000 olyckor, det vill säga åtta rapporterade viltolyckor i timmen.

Rådjuren står för den klart största andelen av viltolyckorna. Därefter följer älg, vildsvin och hjort. Älgen är det farligaste djuret att kollidera med. I fjol omkom åtta personer i viltolyckor, varav sju i olyckor med älg. 39 personer skadades svårt.

Den främsta förklaringen till det växande antalet viltolyckor är att både vägtrafiken och antalet vilt i markerna har ökat, samtidigt som säkerheten inte har förbättrats i samma utsträckning. Mycket talar för att ökningen av antalet viltolyckor är en långsiktig trend som kommer att hålla i sig om inget radikalt görs.

"Den rådande årliga ökningen av viltolyckor med stora däggdjur och fortsatt ökning av trafikarbetet enligt Trafikverkets basprognoser förväntas fördubbla olyckstalen fram till år 2035, jämfört med år 2014”, skriver Trafikverket i sitt förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 som nu är ute på remiss.

Det finns idag knappt 800 mil viltstängsel längs med de svenska statliga vägarna. Behovet är dock mycket större. På många håll saknar även viltrika och olycksdrabbade vägavsnitt stängsel.

pixabay

Viltolyckor kostar samhället fem miljarder per år

Bra uppsatta viltstängsel beräknas ta bort cirka 80 procent av de viltolyckor som leder till allvarliga personskador eller dödsfall bland människor, och är samhällsekonomiskt mycket effektiva.

– Men då måste de kombineras med säkra passager för djuren. Att enbart sätta upp viltstängsel minskar inte viltolyckorna över lag, utan flyttar dem bara. Dessutom hindrar inte viltstängsel en älg att ta sig fram om han verkligen vill det, säger Anders Sjölund.

– Viltstängsel bör fungera som en styrsignal och hjälpa djuren att ta sig fram till säkra passager över, under eller i plan med vägen.

Enligt Anders Sjölund borde sju eller åtta procent av det statliga vägnätet utrustas med viltstängsel i kombination med säkra passager.

Det är vägar där det inträffar flest viltolyckor, som har 80 kilometer i timmen som högsta tillåtna hastighet och en trafikmängd på 4 000 ÅDT (årsdygnstrafik) eller mer.

– En sådan satsning skulle kosta sex-åtta miljarder kronor och leda till att antalet viltolyckor minskar med 50 procent, kanske mer. Det är olyckor som kostar samhället cirka fem miljarder kronor per år. Detta är alltså en investering som ger bra avkastning.

Finns det länder som är bättre än Sverige på detta?
– Ja, många länder. Vi är nog bland de sämre i Europa. Katalonien i Spanien är ett område där de mycket duktiga på detta med säkra passager. Nederländerna, Tyskland, Österrike och Schweiz är exempel på länder som ligger långt framme. Nederländerna blir nästa år klara med sin satsning på att åtgärda det befintliga vägnätet, vilket man kommer att fira med en stor internationell konferens i Eindhoven (IENE 2018).

privat

Anders Sjölund, ekolog och nationell samordnare på Trafikverket.

Anders Sjölund berättar att det i Trafikverket så kallade inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för 2018 – 2029 fanns med förslag på en ordentlig satsning för att få ner antalet viltolyckor.

Mycket talar för att det inte blir en sådan.

– Fram till 2029 väntas det satsas två miljarder kronor på att minska viltolyckorna. Det är mycket pengar, men inte tillräckligt för att vi radikalt ska kunna minska antalet olyckor. Förhoppningen är istället att vi kunna ska stabilisera situationen. Men risken är stor att antalet viltolyckor fortsätter att öka.

– Det är till stor del slumpen som styr var det inträffar viltolyckor. Det gör att man måste komma upp i en viss volym med åtgärder för att kunna vara säker på att det ska bli en minskning. Förutom att sätta upp nya viltstängsel skulle vi behöva flytta en del gamla till platser där de gör mer nytta och där vi kan styra djuren till en säkrare passage.

Vad ska ni göra istället?
– Vi kommer att fokusera våra åtgärder till vägar med störst problem, det vill säga höga hastigheter och mycket fordon. För att kunna kombinera viltstängsel med fler säkra passager, vill vi bland annat anpassa redan byggda broar och övergångar så att klövvilt kan använda dem samtidigt som de trafikeras av fordon.

Hur då?
– Genom att bland annat dela upp broarna mellan viltet och trafiken. Detta är ett hittills outforskat område. Vi har fått pengar till ett nytt forskningsprojekt kring detta.

Varför satsas det inte mer resurser på att minska viltolyckorna om investeringarna betalar sig på bara några år?
– Det beror på flera saker. Fram tills nu har vi haft svag – vetenskapligt säker – kunskap om olyckorna och deras orsaker. Samma sak gäller kunskapen om olika åtgärders effektivitet. Det är också en pengafråga. Situationen hade säkert varit annorlunda och problemen åtgärdats mycket snabbare om det varje år damp ner en räkning på fem miljarder kronor på regeringen bord. Nu är kostnaderna fördelade på så många händer att få reagerar över dem.

#Trafik / #säkerhet / #trafikverket

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER