Kraftig nederbörd kan ha förödande konsekvenser för en vägkonstruktion. Nu ska flera vägsträckor i Sverige klimatsäkras.

Foto: Patrick Trägårdh

Här finns vägarna som behöver klimatsäkras

Varmare klimat leder till extremare väder och ökade risker för bland annat ras och översvämningar. Under de kommande åren ska därför en rad vägar runt om i Sverige klimatsäkras.

– Vi kommer att identifiera riskpunkter och sätta in lämpliga åtgärder, säger Eva Liljegren som är Trafikverkets nationella samordnare för klimatanpassning.

Dokument

2019-03-11

Höjda havsnivåer, ökade nederbördsmängder, kortare perioder med tjäle och mer extremt väder är troliga exempel på de klimatförändringar som vi, enligt de flesta experter, ännu bara sett antydningar av.

Det är förändringar som innebär växande påfrestningar på infrastrukturen. Ökat regnande till exempel, väntas leda till att fler vägar spolas bort och brokonstruktioner skadas samtidigt som riskerna för ras, erosion och skred ökar.

I fjol antog regeringen en nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029. I den satsas cirka 2,5 miljarder kronor på klimatanpassning. Av dessa ska 1,5 miljarder kronor användas till vägsatsningar och 1 miljard till järnvägsnätet.

– Riskidentifiering, riskbedömning och åtgärdande av risker är de viktigaste delarna i vårt klimatanpassningsarbete för att säkra en robust infrastruktur. Det handlar främst om risker som ras/skred, erosion, bortspolning och översvämning, säger Lovisa Lundgren som är nationell planerare på Trafikverket och ger några exempel på åtgärder:

  • Ras/skred: erosionsskydd runt trummor/rörbroar, i bäckar eller mindre vattendrag.
  • Erosion: omgrävning av vattendrag.
  • Bortspolning: utbyte av trummor till rörbroar för bäckar och medelstora vattendrag.
  • Översvämning: mindre höjning av väg eller annan konstruktion.

Riskerna varierar både till omfattning och typ mellan olika delar av Sverige. I norr finns de stora älvdalarna med tidvis mycket höga vattenflöden som skapar erosion. I Norrland och i Västsverige består marken av lera och andra jordarter som lätt kan kommer i rörelse och bilda skred. I söder tillhör stigande vattennivåer och översvämningar de största problemen.

– För att kunna prioritera mellan risker, och för att fördela medel geografiskt över landet, har det arbetats fram prioriteringskriterier, säger Lovisa Lundgren.

Vilket innebär?

– Om en fysisk åtgärd behöver vidtas, sker en prioritering utifrån riskklasser.

Det som avgör i vilken riskklass exempelvis ett vägavsnitt, en tunnel eller bro tillhör är bland annat sannolikheten för att något ska inträffa och hur stora konsekvenserna kan bli.

– Högsta riskklass prioriteras främst.

Eva Liljegren, Trafikverkets nationella samordnare för klimatanpassning, säger att man vid nybyggnation tar hänsyn till de ökade risker som ett förändrat klimat för med sig. Men att anpassa alla nya broar, tunnar och vägar till de mest extrema scenarier skulle blir för dyrt.

– Den kommande Varbergstunneln är ett bra exempel. Den är tänkt att hålla i 120 år. Men att i dag bygga den så att den klarar alla tänkbara förhållandena om 100 år vore att ta i alldeles för mycket. Istället byggs den så att den senare kan anpassas om exempelvis havet skulle stiga mycket

Exempel på större åtgärder i vägnätet som ska förebygga risker på grund av klimatförändringar

E18, vid Panken, Värmland

  • Planerat produktionsår: 2022 – 2023
  • För att förhindra: Ras/skred

E20, vid Finngösaravinen, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2020 – 2021
  • För att förhindra: Ras/skred

E22, Ramdala, Blekinge

  • Planerat produktionsår: 2019
  • För att förhindra: Översvämning

E22, Bro över Helge å, Kristianstad, Skåne

  • Planerat produktionsår: 2020 – 2021
  • För att förhindra: Sänkt bärighet.

E45, Röda Sten-Götatunneln, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2019
  • För att förhindra: Översvämning.

Väg 13, Assmåsa, Skåne

  • Planerat produktionsår: 2019 – 2020
  • Åtgärdas för dess kombination av riksobjekt och ökad trafiksäkerhet.

Väg 41, Mellan Sundholmen och Björketorp, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2020
  • För att förhindra: Ras/skred

Väg 44, Unda-Fröland, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2019 – 2021
  • För att förhindra: Ras/skred

Väg 62, Erosionsskydd längs Klarälven, Värmland

  • Planerat produktionsår: 2019 – 2021
  • För att förhindra: Ras/skred.

Väg 160, Varekil översvämningsrisk, Västra Götaland

  • Arbete pågår
  • För att förhindra: Ras/skred

Väg 165, Fiskebo, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2020
  • För att förhindra: Översvämning

Väg 171, Långas vatten, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2023
  • För att förhindra: Översvämning

Väg 171, Håby-Kungshamn, Västra Götaland

  • Planerat produktionsår: 2020
  • För att förhindra: Översvämning.

Väg 370, Nölviken, Infart till Malå, Västerbotten

  • Planerat produktionsår: 2019 – 2020
  • För att förhindra: Ras/skred.

Väg 800, Ersta, Södermanland

  • Planerat produktionsår: 2019
  • För att förhindra: Översvämning

Pumpstation i Vellinge, Skåne

  • Planerat produktionsår: 2020
  • För att förhindra: Översvämning.

#vägar / #miljö / #säkerhet

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.