Hängarna på Högakustenbron behöver målas om. På uppdrag av Svevia utför specialutbildade klättrare eller reptekniker, blästring och målning på upp till 180 meters höjd ovanför vattenytan.

Torbjörn Bergkvist

Brounderhåll på hög höjd när Högakustenbron målas om

Nog för att de brukar jobba högt upp. Men uppdraget på Höga Kustenbron är något alldeles extra, tycker repteknikerna som klänger på upp till 180 meters höjd för att måla brons så kallade hängare.

Uppdrag

2019-10-04

Repet är 100 meter långt. Anton Ståhl virar ut det i stora öglor för att få det att ligga fritt och lagom löst och få koll på båda ändarna. Så lägger han det i en stor plastryggsäck och fäster ena tampen i en av de stora karbinhakarna som han har hängande runt höfterna. Rephanteringen är ett av de farligare momenten här på bron, konstaterar han.

­– Om ett rep skulle lossna och få fatt i en bil skulle det ju kunna gå illa.

För, även om den ena körbanan är avspärrad är det inte långt till den andra, där bilar, bussar och långtradare passerar i en jämn ström. Det rasslande ljudet av däck som passerar färisterna i början och slutet av bron, kombinerat med motorbuller finns där som ett aldrig avtagande ackompanjemang till vindens brus. Ja, det blåser rejält här. Så mycket att repteknikerna ibland inte kan utföra sitt jobb – att måla brons hängare, som de långa vajrar som bron hänger i kallas.

Det handlar om underhåll. Brohängarna nöts – av väder och vind, men framför allt av smuts från vägbanan – och måste skyddas mot rostangrepp. Svevia ansvarar för uppdraget och har i sin tur anlitat Proaccess, ett företag som specialiserat sig på arbeten på hög höjd.

Värst angripna är de tio nedersta meterna, som måste målas om helt och hållet. Först blästras den gamla färgen av, sedan följer grundmålning i rött och därefter ett par lager vit färg. Och all målning sker med vanlig pensel.

Resten av hängarna ses över: Har de fläckar eller andra skavanker som behöver fixas? Här jobbar repteknikerna med skrapning, borstning och tvättning före penselmålningen.

Nu kommer de jättelika vågräta brovajrarna väl till pass. Genom att gå på en sådan ”utsiktspromenad” som Jonas Höglund kallar det och sedan ta sig nedåt på hängarna sparar killarna mycket energi.

– Om vi skulle klättra ända upp skulle det ta en halvtimme och vi skulle vara dyngsvettiga när vi kom fram, säger repteknikern Jonas Höglund.

Färghinkarna har de hängande runt midjan och firar ner för påfyllning med jämna mellanrum. Arbetsledaren Richard Orsmalm berättar nöjt om den fyndiga lösningen att ställa plastölmuggar inuti färghinkarna och fylla dem, istället för att byta färghinkar varje gång.

– Det spar mycket tid!

Att jobba på en bro hör tillovanligheterna för Anton Ståhl och hans repteknikerkolleger och såhär högt upp har ingen av dem arbetat förut.

– Första veckan var vi nog inte så tuffa nån av oss, säger Anton Ståhl.

– Men nu är det som vilket jobb som helst.

Med undantag för utsikten då.

– Den är ju rätt magisk, säger Jonas Höglund och sveper med handen ut över den djupblå, mäktiga Ångermanälven som åt ena hållet slingrar ner mot Bottenhavet, åt andra mot Ådalen och inlandet. Där breder ett kuperat landskap ut sig, med lövträd som skiftar i höstens färger, uppblandade med barrskog.

Höstens ostadiga väder, i kombination med att repteknikerna som bor i olika delar av landet jobbar i tredagarsskift, har gjort att arbetet med målningen har försenats en del. Dessutom kom det gång senare än planerat, eftersom den färg som hängarna var målade med från början inte längre fanns att få tag i, av miljöskäl berättar Göran Nilsson, platschef på Svevia.

– Det var rätt svårt att få fram en vattenbaserad färgtyp som funkade.

Den här sommaren och hösten är det hängarna på den västra brohalvan som målas, nästa säsong blir det den östra. Under tiden spärras alltså halva bron av, och hastigheten är begränsad till 50 kilometer i timmen.

– Men det är många som struntar i, säger Göran Nilsson.

Han berättar om ett tillbud i somras: en skidbox lossande från en bil och for ner i vattnet.

– Det var ju rent livsfarligt! Vårt folk stod strax bakom och jobbade. Men föraren bara körde vidare.

När han väl är uppe i luften brukar repteknikern Anton Ståhl inte märka av trafiken så mycket.

– Fast en del har fått för sig att det är roligt att tuta på oss. Det kan vara lite drygt i längden. Men många fotar oss också, och lägger ut på Instagram och så. Det är kul!

Högakustenbron

Invigdes: 1 december 1997

Höjd: Från toppen på pylonernas spiror ner till vattenytan är det 189,5 meter.

Hängbro: Den 1 800 meter långa vägbanan hålls på plats med hjälp av kablar, varav de grövsta innehåller 11 300 dryga 5 millimeter tjocka trådar vardera.

Bör upplevas: Den är ett av Sveriges högsta byggnadsverk och ligger i en slående vacker miljö. Väl värt ett besök.

#bro / #underhåll

Ja tack! Jag vill gärna ha I Perspektivs nyhetsbrev sex gånger per år.

LIKNANDE ARTIKLAR

+ VISA FLER

Tipsa oss! Har du ett spännande projekt på gång? Hör av dig!

+ VISA FLER

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om hur du kan hantera cookies.